Första dagen i Toronto går jag ner till snabbköpet för att handla lite till middagen. I kassan frågar kassörskan "Do you need a beeeg?"
Jag fattar inte vad hon frågar efter och eftersom de alltid brukar fråga om olika rabattkort eller kuponger i affärer rycker jag på axlarna och säger: "I don't know. I don't think so. I'm from Sweden".
Kassörskan glor på mig som om jag vore dum i huvudet och säger: "So you don't need a beeeg to put your groceries in?"
Jag tar mig åt pannan och utbrister: " Oh, a baaaag, you mean a baaaag, of course I need a baaaaag. Please. Thank you.
Så försöker jag le åt henne och kön bakom mig och liksom peka på mitt eget huvud. Alla är stenallvarliga och vill säkert sätta in mig på dårhus eller anmäla mig till nån rasistlag. Damen var nämligen afroamerikan och hade liksom dialekt. Inte fattade jag det.
Nu vet jag vad en beeeg är. Alltid lär man sig nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar