Kommentera?

Flera stycken har sagt att det inte går att kommentera på min blogg. Därför provade jag idag att kommentera utloggad som anonym. Det var inga problem. Jag behövde inte ens skriva i några kontrollord. Hm...mystiskt.

Förkylning

Igår började det svida bakom näsan och mot kvällen kände jag mig dimmig i huvudet. Idag är jag skrovlig i halsen och kan inte vara uppe om jag inte tar lite uppiggande medel, typ Treo. Jaha, så var det med det.

Mitt humör är beroende av så mycket. Jag tål inte att vara sjuk och svag. Då blir jag på dåligt humör. Jag lägger ner allt, livet som helhet och inväntar passivt tillfrisknandet. Så är det. En annan sak är vädret. När vädret är uschligt blir jag på dåligt humör och tappar energi. Riktigt oväder gillar jag. Storm och ösregn och åska och blixtar. Det kan få mig på gott humör. Men stillastående gråhet och dimmigt täcke som skymmer solen får mig ur balans. Då gör jag samma sak som när jag blir sjuk; lägger ner allt och inväntar bättre tider.

Jag har dåliga sidor. Det har väl alla i och för sig men jag är väldigt medveten om mina dåliga sidor. En av mina dåliga sidor nuddar vid det där att jag lägger ner all aktivtet. Jag har skrivit om det förr men det tål att upprepas. Jag kan vara otroligt passiv. För passiv för mitt eget bästa. Jag är dålig på att hålla ordning och snyggt omkring mig. Det är en sådan där skämmessak men jag erkänner glatt eftersom det då finns en chans att jag framstår i bättre dager. Här följer ett exempel.

 Det ligger en randig gammal tröja ute på gården. Jag använder den bara när jag ska göra något skitjobb som att gå med grästrimmern. Sist jag trimmade gräset hade jag den tröjan och det var flera veckor sedan. Efteråt la jag tröjan på en bänk utanför huset. Den ligger kvar. Solen har lyst, regnet har regnat, vinden har blåst och tröjan ligger kvar. Jag går förbi och ser den inte. Jag vet att den ligger där men jag tar inte in den. Den blir ju äcklig och förstörd men det hjälper inte.

Tröjan är inte det värsta. Jag har också den lilla egenheten att jag slänger ut trasmattorna när jag städar och sen tar jag inte in dem igen. VA!? Vad är det för stil? Oräkneliga är de mattor jag låtit ligga ute i veckor utsatta för alla sorters väder. De bleknar ojämnt i solen och de ruttnar och möglar i regnet. Sen måste jag slänga dem. Och så köper jag nya. Som åker ut när jag ska städa. Ja, ibland händer det ju att jag tar in dem igen i tid men risken att jag glömmer dem och inte ser dem på flera veckor är fortfarande stor. Just nu ligger mina köksmattor ute. De har legat hela sommaren tror jag och nu är de mögliga och jag måste slänga dem.

Vad är det för fel på mig?