Varje gång jag varit ledig en längre tid (sommarlov, jullov) händer något med mig en vecka före jobbstart. Jag kan inte styra över det och än så länge har jag inte kommit på hur jag ska göra för att slippa uppleva detta. Jag spänner mig nämligen. Jag spänner käk, hals, nack och ryggmuskler så att värsta smärtan uppstår. Huvudvärk följer.
Under min livstid har jag haft olika sätt att reagera på diverse stressmoment. Huvudvärk av typen migrän var väl den som följde mig längst. Efter att jag lyckats arbeta bort den har andra olika kroppssmärtor eller andra fysiska besvär tagit vid. Nuförtiden gäller käkspänning. Och det sker över en natt, ibland sker det över en sekund. En gång i höstas märkte jag att det hände, det sa liksom knak och så satt spänningen där i höger nackmuskel och värken smög sig sakta uppför bakhuvudet. Då visste jag exakt vad det berodde på och kunde ganska snabbt åtgärda problemet.
Det är nämligen så att det är omöjligt att få bort spänningen och värken genom att bearbeta det onda och spända stället. Inget funkar. Jag vet, jag har försökt. Men om jag tar hand om roten till det onda kan smärtan och spänningen gå över lika snabbt som det kom. I höstas upplevde jag det. Något på jobbet oroade mig starkt och när jag gav mig i kast med att lösa mitt problem försvann smärtan. Poff. Livet var återigen uthärdligt.
Nu vet jag att jag spänner mig inför jobbstart eftersom jag inte har en aning om vad som ska hända när jag kommer tillbaka. Jag har faktiskt förmågan att helt släppa tankarna på jobbet när jag går på ledighet. Det är en förmåga få förunnat tror jag och jag är jätteglad för den. Men jag låter mig luras. För en vecka innan det är dags att gå tillbaka till jobbet får jag betala priset. Jag har så väl stängt ute jobbet att jag glömt vad jag gjord sist jag var där. Glömt vad jag har planerat att börja med. Glömt vilka möten jag skulle gå på första dagen. Jag har glömt allt.
Så nu sitter jag här med en fruktansvärd smärta i överkroppen och undrar hur jag ska göra. Ska jag sätta igång och planera första veckans lektioner? Ska jag verkligen öppna jobb-mailen redan nu? Ska jag börja tänka skola redan? Vill inte. Vill vara kvar i ledighet. Samtidigt är det ingen skön ledghet när jag har ont. Buuuuu...
Jag har haft två sköna veckor av avslappning och skulle vilja ha resten av tiden mjuk o fin också. Hur gör man nu när man behöver släppa taget om nånting?
Visst ja, jag ber en bön till Gud. Så får vi se.
