Det finns hopp....återigen

Nu ska här inte gnällas längre. Jag anar ljuset bortom horisonten, eller egentligen står jag ju mitt i det. Igår fick jag återigen tillbaka en bit av min gamla energi. Jag kunde hålla mina lektioner som vanligt och faktiskt injaga en del respekt i de elever som kräver det. Jag lagade mat med liv och lust direkt när jag kom hem från jobbet och det brukar inte ens hända när jag är heeelt frisk. Dessutom kunda jag låtsassura mot Max och det har jag verkligen inte orkat förut. Så alla tecken visar på att jag kommit över tröskeln. Till alla er som tror att det är våren som har påverkat mig: NEJ, DET ÄR DET INTE! Jag har varit sjuksjuksjuk och inget annat. Nu känns jag som frisk, nu orkar jag vara lite elak igen ;-) ......

Gårdagens mat som gav mig liv och lust:

Pannbiff med gratinerad zuccini
Blandfärs
2 ägg
turkisk yoghurt
riven gul lök
vitlök
salt, peppar, timjan

blandade jag och stekte i mycket smör.

Zuccini skuren i lååånga skivor och avsaltade lades på oljad plåt och grillades i ugn för att mot slutet få ost på sig som gratinering. Till detta grönsallad med dressing. Gott och mättande

Ah, jag glömde såsen.
Fettet efter biffarna blandades med mer smör, grädde, turkisk yoghurt och soja och fick koka ihop....gott.
Såsen är ju alltid det godaste och tänk att man kan äta hur mycket man vill av det.

I affären hittade jag fläskfärs. Bra, tänkte jag och skulle precis hugga tag i ett paket när jag läste att det stod MAGER fläskfärs på paketet. Vad är det för vits med det? Det var t o m mindre fett i fläskfärsen än i blandfärsen, därav mitt val. Konstigt. Man köper ju fläskfärs för att man vill komma åt det feta, det mjuka, det goda....inte för att undvika fett. Då kan man ju köpa nötfärs eller hur.

Idag blir det i alla fall läsning av nationella engelskauppsatser som mina elever skrivit så att jag kan sätta betyg på dem. Sen blir det dammsugning ifall Oliver tänker komma hit ikväll så han slipper se ut som ett luddtroll efter att ha krupit runt huset ett par varv. Nog för att jag tror på att det är bättre med lite skit i hörnen än en klinisk miljö men nån måtta får det vara. Här har inte dammsugits på två veckor och hunden lever ju fortfarande så ni kan ju tänka er hur här ser ut. Usch! Liten stund i solen ska jag nog skriva ner i dagschemat också.

Kanske jag kan sitta ute och läsa uppsatser. Bra idé

Härlig Valborg till er alla och mysig första maj och pappa: Håll hårt i demonstrationsplakatet.

Inte lunginflammation i alla fall

Idag gick jag till doktorn, det var längesen sist. Jag bara kände att det nog var bäst att kolla upp om jag fått lunginflammation eftersom jag aldrig blir frisk. Men nej, det hade jag inte och det är ju i och för sig bra. Men jag vill bli frisk nu!!!

Jag orkar ingenting, jag har inte lust till nånting och jag vill ingenting. Jag har ingen kraft och ingen ork och ingen vilja och det är inte mitt rätta jag. Jag vill vara stark och pigg och vaken och aktiv, sådär som jag brukar vara när jag mår bra till kropp och själ. Men nu, nu känner jag mig mest deprimerad...hemmet slaggar igen och inget blir gjort. Våren kommer med stormsteg och grannarna är ute och påtar i sina trädgårdar. Men inte jag inte, för jag har varken ork eller lust. Jag glor bara håglöst ut på skräpet som ligger därute och tänker att jag ska väl... nån dag... när jag blir frisk. Bara inte våren har sprungit förbi mig då.

Bakom kröken väntar pollensäsongen dessutom. Är man allergisk mot björkpollen är den här tiden ganska jobbig även om man tar medicin. Våren tar på krafterna kan man säga. MEN, man kan ju försöka vara glad ändå. Vad kan vara positivt att tänka på?

Tja, löneförhöjningen var bra. Manne flyttar hem i juni. Linnea kommer hem på kort besök i sommar. Det är inte så långt till sommarlovet. Jag ska få åka med min nia till Göteborg där jag aldrig varit, tänk. Mamma är någorlunda frisk. Max är snäll.

Sådärja, det gäller bara att fokusera.

Några fler bilder från Öland

Ja, som ni kanske vet eller kanske inte vet brukar jag åka ner till Öland en vecka på sommaren och måla enligt Vedic Arts principer. Det är undergörande för själen och livet. Förra året fick jag med mig min svärmor Siv och jag har fått tillstånd att lägga upp några bilder på henne. Hon tände på alla cylindrar när hon kom i kontakt med Vedic Art och producerar målningar så det skvätter om henne. Här är några bilder.

Bilden ovan är Sivandivan med sin stora målning som många men även hon själv tycker mycket om. Bilden i mitten är Siv när hon blandar färg. Den blev dock lite suddig. Men den allra bästa bilden är väl den högst upp!? Vi försöker ta kort på oss själva sådär som ungdomar gör men vi var tyvärr alltför koncentrerade på att kameran skulle funka så vi glömde bort att ordna till anletsdragen. Hoppas du inte misstycker Siv. Vi ser ju för tokiga ut, men det bjuder vi på.

Att måla är i alla fall mumsfillibabba för en stressad själ, allt är tillåtet och omgivningarna är underbara. Varje kväll tog vi oss ett glas vin efter middagen och gonade oss i kvällssolen. Hela dagarna umgicks vi med fåglarna inne i ladorna där våra mästerverk växte fram.

Hur gick det här till egentligen?

För en och en halv vecka sedan råkade jag väga mig hemma hos grannen. Dagen efter började jag med dieten som jag fortfarande håller på med. Då, vägde jag 60.8 kg. Ja, jag vet, det är ingenting men jag har heller aldrig hävdat att jag är överviktig. Men ni vet hur det är, till sommaren vill gärna ha så få bilringar runt magen som möjligt. Det kan räcka med nåt kilo hit eller dit och det är inte hela världen. Jag är verkligen ingen bantare och jag har verkligen inga krav på mig själv att jag ska se ut på ett visst sätt. Men det kan kännas bra att slippa känna magen ta emot under brösten när man sitter ner.

Idag, alltså en och en halv vecka senare, gick jag och vägde mig igen hos grannen. Döm om min förvåning när jag såg att jag vägde 58.6 kg! Hur gick det till? Jag har varit sjuk hela veckan och inte rört på mig alls. Jag har inte varit ute på mina undergörande promenader. Jag har ju bara tagit bort kolhydraterna ur kosten. Kan det vara så enkelt eller var det fel på vågen? Jag får pröva om några dagar igen. Jag tycker i alla fall inte att magarna har blivit färre.

Igår var jag vrålhungrig när jag kom hem på kvällen. Jag tänkte mig fisk och köpte nån vit fryst fisk som jag inte kommer ihåg namnet på. Vad är det med dagens fisk? Man känner ju inte igen den längre? Det är så konstiga namn. Hajmal, kan det vara det jag åt? I alla fall, jag fräste purjolök och riven selleri i smör, hällde över fräset i en oljad form, la ner fiskfiléerna ovanpå. Saltade och hummerfondade och sen öste jag på med grädde och skjutsade in allt i ugnen en dryg halvtimme. Satan vad gott det blev! Till detta tog jag de gröna saker jag hade (inte mycket att välja på), finhackade stjälkseller, körsbärstomater och gurka som jag sen dränkte i min kylskåpsfärdiga goda dressing. Mätt och nöjd......men är det riktigt att jag har gått ner 2.2 kg?

På jobbet var det jobbigt

Oj oj oj, det var inte så lätt att komma tillbaka till jobbet idag. Det var kul att träffa kollegor och även elever för all del men hu vad jag inte var beredd. Ni ska veta det, att handskas med grupper av tonåringar och få dem att göra vissa saker samt bete sig på visst sätt kräver energi, och det hade inte jag idag. Jag blev helt slut av att gå uppför trapporna till matsalen bara. På eftermiddagen när jag hade min mest svårhanterbara klass gav jag upp. De pratar väääääldigt mycket och leker väääääääldigt mycket och bryr sig vääääääldigt lite om vad läraren säger. Det brukar krävas ett par åthutningar var tionde minut för att få en acceptabel ljud och studienivå i det klassrummet. Nåväl, jag bara ställde mig framför dem och sa:

Jag har varit sjuk en vecka och är fortfarande inte riktigt frisk. Jag känner mig svag och eländig och orkar inte hålla ordning på er idag. Kan ni vara snälla och försöka hålla ordning på er själva idag?

Det gick faktiskt riktigt bra och vi klarade av lektionen hyfsat. När jag kom hem la jag mig att sova och det känns som att jag har feber, fast jag har ju aldrig feber. Nu ska jag bara klara av imorgon också och jag får väl be till nån snäll gud att hjälpa mig. Värmen gläder dock.

Sista sjukdagen

Nu får jag anse mig som varande tillräckligt frisk för att börja jobba. Sängen har varit min plats i fem dagar nu och det är inte ofta det händer. Idag kändes det faktiskt som om livet ändå pågår nånstans och att jag kan ta mig dit. Jag körde till ICA i Nykvarn och handlade inför kvällens middag. Det var lite skakigt efter att inte ha kört bil på en vecka men man vänjer sig fort.

ICA i Nykvarn är ingenting mot ICA i Järna. Sorry alla Nykvarnare. Men ICA i Järna är världens mest välsorterade livsmedelsaffär i sin storlek, tror jag. Om man handlar p ICA i Järna kan man räkna med att få allt man behöver och detta inkluderar ekologiskt, en hel del biodynamiskt, alternativt, alltså utan gluten och mjölk och andra underligheter. De har massor av specialgrejer och samtidigt är det en affär med ordning och reda i samt en underbar personal som alltid är vänlig och hjälpsam. Det här blev ju nästan ett reklaminslag. Men att vi invånare i Järna har ett sånt bra ICA beror nog på att de har varit lyhörda för sina kunders önskemål i alla tider. Och ni vet vilka som bor i Järna? Just det, massa antisar och annat löst folk som har mycket bestämda åsikter om det de vill inhandla. Det är bra für alle.

Men men, jag handlade i Nykvarn för jag ville inte stöta på folk som jag kände (sjuk, blek och urkig och dessutom halvt officiell person i Järna (lärare) ) och jag hittade det jag behövde. Ikväll åt vi stekt fläskkarré med kokt broccoli och isbergssallad med parmesan och paprika. Dessutom gjorde jag en stor sats av olivoljedressing som jag bara öööööste på maten. Mätt som en plätt.

Roligt med kommentarer

Hej alla
Vad roligt att så många alleredan har varit inne och kikat lite. Och ännu roligare är det att ni också kommenterar så att jag ser att ni varit här. Roligast ändå är era reaktioner på blomkålsmoset, hahaha. Jessi, det finns massor med bloggar som lägger upp recept på lchf-mat, jättebra tips. Pappa, ärtsoppa med fläsk är jättegott, håller med. Lena, jag tror inte man blir mer pruttig än vanligt av blomkålen. Toni säger att fisarna minskar vid lchf-diet så det kanske jämnar ut sig. Jag har inte lagt märke till det än.

Jag är fortfarande sjuker så jag tycker inte jag har haft något att skriva om eftersom ingenting händer i mitt trista liv. Jag ligger ju bara i sängen och spelar spel på fb.

Men snart kommer maxen hem och då ska jag laga pannbiff med stekt lök och gräddsås. Till detta blir det stor blandad sallad och ..... ingen potatis.

Återkommer när jag hittat lite roliga bilder att ta med i inläggen

puss och kram
godingar

Blomkålsmos

När man inte äter kolhydrater ska man ge attan i potatis. Ni vet att potatis innehåller mycket stärkelse och det är nog detsamma som kolhydrater. Potatis är ju basfödan för oss svenskar så när man tar bort den från tallriken känns det lite tomt där bredvid korven. Vad göra? Jo, man gör blomkålsmos istället. Det läste jag om på en bra LCHF-sida med många recept.

Koka blomkålen i mindre bitar. Häll av vattnet. Tillsätt smör och grädde och salt och muskot. Ta fram stavmixern och mixa tills allt blivit en slät pure. Döm om min förvåning. Det var asgott!! Jag kan t o m sträcka mig så långt så att jag säger att det var ännu godare än potatismos. Passade utmärkt till korven. Vi var mätta hela kvällen.

Vedic Art på Öland

Titta, jag kan lägga in bilder! Det här är två ofärdiga bilder från förra årets Ölandsvecka. De ser liite annorlunda ut idag. Till sommaren ska det målas fler, bra terapi och njutning...

Diet

Plötsligt häromdagen fick jag en impuls. Ibland får jag impulser och då gäller det att snabbt som ögat hålla kvar vid ögonblicket innan det drar förbi för mina impulser brukar leda till något kul eller bra. Den här gången handlade impulsen om mat.

LCHF-dieten som jag inte anammat tidigare men hört mycket om och som min bror Toni använder sig av kom på tapeten. Hm, tänkte jag, kanske man skulle prova och se om det kan gå. Meningen är ju att man ska äta fett, protein och grönsaker och det har man ju som regel inga problem med. Det man ska undvika är kolhydrater för det är visst där problemet ligger, alltså socker och mjöl m m.

Så, nu har vi (Max och jag) ätit kött, fisk, fett och grönsaker i tre dagar och inget av bröd, pasta, ris, potatis eller socker i någon form och det går förvånansvärt bra. Jag blir mätt och nöjd och har inget sug efter socker vilket jag inte brukar ha problem med. Det fantastiska är att Max inte heller har något sockersug och det är fantastiskt. Socker är ju annars hans drivkraft i livet. Eller man kanske ska säga kolhydrater. Det är ett bevis så gott som något att det funkar, han har inte haft en sockerfri dag i hela sitt liv tror jag.

Nu är ju varken han eller jag särskilt överviktiga förutom att vi har lite runda magar men den här dieten kör vi mest i undersökningssyfte. Går det att bli fri från sockerberoendet? Så småningom kommer vi nog att tillsätta långsamma kolhydrater (grovt bröd, knäckebröd, fullkormspasta eller råris) för att se om det funkar. Eller så skiter vi i alltihop och börjar äta som vanligt igen. Vi får se.

När jag skriver vi ska ni inte ta det så bokstavligt. Det var jag som fick impulsen och det är jag som tänker, handlar och lagar maten. Max hänger på för han är också nyfiken. Nu ska jag snart gå upp och ta mig ett glas filmjölk och en kopp kaffe. Till lunch idag blir det ostgratinerad korv med kokt blomkål och en stor sallad. Det låter väl inte så dumt, eller hur?

Fel adress

Linnéa
Om du kommer in hit så har jag angivit fel adress till din blogg. Jag vet faktiskt inte hur jag ska få bort den felaktiga adressen så den får väl stå kvar tills jag hittat hur man gör.

Första inlägget...förkylt

Det kanske inte är så svårt att ha en blogg att skriva på. Nu har ju Linnéa efterlyst den länge så jag gör väl ett försök. Bilder blir det ont om i början.

Jag har i alla fall åkt på världens värsta förkylning. Ta inte lätt på om någon i omgivningen är förkyld, spring därifrån så fort det går. Min förkylning började i torsdags med rivjärnskänsla i halsen och whiskeyröst. Trodde att det var bra så men igår förvärrades den hemska känslan. Idag är det nästäppa och snuva och MYCKET dåligt allmäntillstån. Så jag ligger/sitter i sängen med papperstussar i näsan och spelar mindjoltspel på fb så det står härliga till. Samtidigt får jag lätt ångest över att jag inte ska vara frisk tills på måndag när skolan börjar. Ja, ja, den som lever får se, men lever, det gör jag knappt idag.

Inte hinner/orkar jag gå några steg heller. Jag känner mig pressad vad gäller stegen efterom vi tävlar på jobbet om att gå flest steg mot Tavesta och Ådal. Herregud, det kan ju inte hänga på mig, jag måste ju inte ta livet av mig. Kanske jag kan sätta stegräknaren på nån annan i smyg, nån som går mycket.

Det här för räcka. Nu ska jag se om jag kan göra reklam för min blogg bland släkt och vänner...fast jag kanske måste skriva lite mer först. Så det blir intressant. Men Linnéa ska få veta. Tjenis